Vid sina sinnens fulla bruk

Begreppet i sig tycker jag är intressant och det har snurrat en hel del i mitt huvud de senaste veckorna. En av mina närmsta blev plötsligt mycket sjuk och vi har haft ett par veckor av berg-och-dalbana sedan dess. Livet. Som. Händer. Ni vet. Allt har gått bra men ändå, jag har inte riktigt varit vid mina sinnens fulla bruk. Det krävs en hel del för att vara det ändå. Vid sina sinnens fulla bruk. Att ha förmåga att tänka klart, att inte svepas med. Jag brukar nog ändå ha en förmåga att skapa lite utrymme mellan mig själv och mina känslor och tankar, inte klänga mig fast så hårt. Men det är ju förstås när det inte stormar orkan, när det inte går så djupt och så nära, så fort. Då går det inte att så lätt att tänka, att vara klok eller att fatta enkla beslut. Vi blir helt enkelt människor, bara. Vi tappar bort vår koppling till helheten, till det gudomliga inom oss alla som alltid är lugnt, som vilar i visshet. Och det är okej, helt okej. Och förlåtet, långt innan det ens började.

Mina reflektioner kring detta och de verktyg jag har använt den här tiden i mitt liv och även de jag önskar att jag haft tillgång till skriver jag om i morgondagens nyhetsbrev. Signa upp på hemsidan om du vill läsa om dem. Om inte så vet bara att det är okej, att vara människa menar jag.

Med all min kärlek,

Helena

Den sjuka vården

Den svenska sjukvården har blivit mycket sjuk. Den fokuserar på symtomlindring men ställer alldeles för sällan frågan varför och letar orsak till symtomen vilket gör att behandlingen på sikt ofta gör patienten sjukare och beroende av mer sjuk vård. Den är uppdelad på organ vilket gör att hela människan och det system som kroppen består av inte blir intressant för någon med en helhetssyn.  Den är kraftigt subventionerad vilket lockar människor att, även om det är svindyrt för samhället, gå till läkaren och få läkemedel istället för att läka från grunden vilket ofta är betydligt dyrare i form av alternativa behandlingar, ren mat och kosttillskott.  Jag har så mycket att säga om detta och så många egna erfarenheter av hur galet det kan bli. Så tacksam att det finns andra som kan sätta ord på många av mina tankar - lyssna på Hälsosant och Bertil Wosk som diskuterar den alltför bortglömda frågan: Varför blir vi sjuka? Jag står bakom vartenda ord! 

Med all min kärlek,

Helena

Om konsten att vänta

Väntan kan vara utmanande. Vänta på tåget, vänta i kö, vänta på helgen, vänta på den försenade kompisen, vänta på provsvar, vänta på att förkylningen ska ge med sig, vänta på bättre tider, vänta på livet. Är du bra på att vänta? Har du tålamod och ro att göra det till en konst? Eller är det kanske bara närvaro som krävs? När vi är i det som är, oavsett vad som kommer härnäst, så väljer vi ju att vara där, och väntan blir sekundär. 

Those who are certain of the outcome can afford to wait, and wait without anxiety. ~ A Course in Miracles

Det är något djupt lugnande i det där citatet för mig. Om vi bara kan odla vår tillit till att det kommer att bli bra, det kommer att bli som det ska, för att det också är som det ska så behöver vi ju inte ägna oss åt väntan över huvud taget. Då kan vi tillåta oss att vila i det som är, här och nu, även om vi kanske önskar oss något annat i framtiden. Men att leva i framtiden innebär att vänta och att vänta är inte att leva för livet är det som pågår nu, inte sen, aldrig sen. 

Jag övar mig i tillit. På perrongen, i mataffären, i vardagen, på restaurangen, innan läkaren ska ringa, i sjuksäng, i magin i nuet, i livet. För jag tror det är ett val, troligtvis ett vi behöver göra om och om och om igen, men ändå, vi väljer om vi ska vänta på livet eller leva i tillit i nu. 

Med all min kärlek,

Helena

Förebyggande hälsa för sjuttsingen!

Jag vet att jag berört detta ämne förut men jag hör det så ofta att jag behöver skriva om det igen; När jag har fyllt 50, då ska jag börja ta hand om mig bättre eller Vad skönt att jag är frisk så att jag inte behöver tänka på allt det där kring hälsa eller Shit, vad det där måste ta tid, jag skulle aldrig ha tid att bry mig så mycket.  Om vi ägnade mer tid, resurser, uppmärksamhet och diskussion åt förebyggande hälsovård skulle vi inte behöva lägga lika mycket av allt detta på sjukvård.

Om vi skulle fokusera mer på att ta hand om oss och vårda vår hälsa medan den finns så skulle vi vara bättre rustade att hantera livets stora utmaningar när de väl kommer, oavsett om de är fysiska eller psykiska. 

Om fler skulle ta hand om sig bättre så skulle fler känna hur det verkligen känns att må bra, kunna leva ut sin fulla potential och ha så oändligt mycket mer att ge till världen. Om vi ger oss själva syrgasmasken först, först då kan vi finnas där för dem som behöver oss. 

Den värld vi lever i idag behöver verkligen få ta del av det som bara du kan bidra med. Så ta hand om dig, kropp, själ och sinne, varje dag, så att du kan gå ut i världen och vara ditt bästa jag!

   Med all min kärlek,

Helena

Vänta inte på symtomen innan du reagerar

Under min uppväxt med olika autoimmuna sjukdomar fick jag aldrig lära mig något om förebyggande hälsovård. Antagligen för att vi aldrig pratade om orsaker, bara fakta. Så här är det, du är sjuk, nu försöker vi hitta symtomlindring genom laboratorieframställda läkemedel. När jag senare påbörjade min egna resa tillbaka till hälsa försökte jag fortfarande fixa något som redan var trasigt, eftersom jag var väldigt sjuk, men jag gjorde det utifrån ett annat perspektiv. Mitt fokus låg på att hitta grundorsaken och utgå därifrån. Inte genom att försöka dölja vad min kropp försökte berätta för mig utan snarare verkligen lyssna på den och ge min kropp rätt förutsättningar för att hitta sin naturliga balans.

På den resan, och samtidigt som jag bestämde mig för att vara VD i mitt egna liv och över min hälsa, så lärde jag mig en hel del, lyssnade in en hel del och reflekterade massor. Nu skulle jag säga att mitt fokus är på förebyggande hälsa. Vissa personer tycker att det är svårt att förstå varför jag fortfarande håller mig borta från mjölk, gluten, kött och socker när jag mår så bra som jag gör. Varför jag äter så många kosttillskott och säkerställer att jag får tillräckligt med sömn, träning och andlig näring. Varför varje beslut jag tar, varje dag, tas med min hälsa som första prioritet. För mig handlar det bara om förebyggande hälsovård. Förebyggande hälsovård är den enda hållbara läkningen. Jag tänker inte gå tillbaka till min gamla livsstil och vänta på att bli sjuk igen när jag nu vet vad som orsakade min dåliga hälsa från början. Min rekommendation till vem som helst är att tänka förebyggande när de kommer till deras egna hälsa. Vänta inte på symtomen innan du reagerar. De är de beslut du tar och de handlingar du gör idag som bestämmer din framtida hälsa. Jag vill åstadkomma så mycket i det här livet och jag planerar att fortsätta göra hälsosamma val för att ge min kropp bästa möjliga förutsättningar för att vara på topp även när jag är 90. Det kommer alltid att vara värt det för mig.

Growing up with different autoimmune disorders I never learned anything about prevention. Probably because we never talked about cause, just facts. Here's the deal, you're sick, let's try and find a cure in laboratory made medicine.

When I then started my own journey of getting back to health I was still trying to fix something that was broken, since I was really sick, but I did it from a different perspective. My focus was on finding the root cause and working from there. Not trying to disguise what my body was trying to tell me but rather really listening to it and give my body the right tools to find its natural balance.

On that journey and while deciding to be the CEO of my own life and health I also learned a lot, listened a lot and reflected a lot. Now I would say my focus is on prevention. Some people find it hard to understand why I still keep off dairy, meat and sugar when I'm feeling really good. Why I still eat a lot of supplements and make sure to get enough sleep, exercise, spiritual nutrition. Why every decision I make, every day, is with my health as my first priority. To me, it's all about prevention. Prevention is the only lasting cure. I'm not going to get back to my old lifestyle and wait for getting sick again when I know what was causing my poor health in the first place. And my suggestion to everyone is to think prevention when it comes to their health. Don't wait until you feel the symptoms until you react. It's the decisions and actions we make today that determine our future health. I want to accomplish so much in this life so I intend to continue to make healthy choices to give my body the best possible chances to be at my best even when I'm 90. It's always going to be worth it for me.

With all my love, Helena

Från rädsla för att dö till att älska livet

Jag har spenderat vissa perioder i mitt liv där jag varit rädd för döden och faktiskt förväntat mig att mitt liv skulle bli kortare än de flestas. Jag kan nog inte säga att en läkare faktiskt sagt det till mig men jag upplever att de många gånger insinuerat det. Jag har däremot fått veta att mina sjukdomar skulle förvärras över tiden och därtill alla mina symtom. Jag är vanligtvis en person som njuter av alla de små fantastiska detaljerna i livet men jag har även haft perioder när jag bara har varit urtrött på hela grejen, då jag inte kunnat se hela bilden, då jag ställt mig själv frågan - är det verkligen värt det? För mig har insikten om att jag har så mycket makt över mitt eget liv verkligen varit livsomvälvande. Jag brukade tro att mitt liv låg i händerna på mina läkare, jag litade blint på allt de sa. Men någonstans så gick det upp för mig att det är jag som har makten över mitt liv, jag får välja. Jag väljer hur jag tar hand om min kropp och själ och jag bestämmer hur jag vill se på världen, mitt liv och mina förutsättningar.

Att verkligen låta den här insikten få landa har verkligen förändrat mitt perspektiv. Från en rädsla för att dö till en kärlek till livet.

Var är du?

I've spent some periods in my life being scared of dying and honestly thinking that my life would be shorter than average. I can't say today that any doctor ever told me this but I've felt many times that they insinuated it. And I have been told that my conditions would get worse over time and also all my symptoms. I'm usually a person enjoying the small beutiful details of life but I've also had times when I've been just fed up with it all, not really seeing the full picture, asking myself whether it's worth it.

To me, realizing I have so much power over my life has been truly life changing. I used to think that I was in the hands of my doctors, trusting blindly everything they said. Somewhere it just dawned on me that the power is in my own hands, I get to choose. I get to choose how I treat my body and my soul and I get to decide how I see the world, my life and my circumstances.

Really letting all of this sink in has really been mind blowing to me and has utterly changed my perspective. From the fear of dying to the love of living.

Where are you?

With all my love, Helena

Förändring kräver vilja

Jag har så många gånger i mitt liv trott att jag velat förändring. En förändring i frustrerande arbetssituation. En förändring genom att bild familj. En förändring i min meditationsrutin. Oavsett vad är viljan viktigast. Att bara önska förändring räcker nog inte. En sense of urgency tror jag också är bra. För tre år sedan började jag verkligen bli desperat. Jag var sjuk, mina dagar bestod av ändlösa läkarbesök, massa symtom, ingen gav mig några svar mer än information om att det troligtvis skulle bli värre. Den desperationen vändes så småningom till vilja, en desire. En stark vilja att förändra min prognos. Det var då en möjlighet till en ordentlig livstilsförändring dök upp.

Även om förändringen var tuff, direkt och extremt energikrävande så kunde jag göra det för att jag hade viljan, desire. Det var min drivkraft, min motivation och jag var hela tiden 100 % investerad i en livstilsförändring.

Det har också hjälpt mig att förstå varför vissa förändringar är så svåra, jag saknar viljan, desire. Vilja från hjärtroten. Nu försöker jag hitta den där viljan för att faktiskt vilja föröndras eller helt enkelt lämna det tills jag hittar viljan.

Vad har du en äkta vilja att förändra?

This is so true for me. There have been so many times in my life when I have thought I wanted some kind of change. Wanted to get out of a frustrating work situation. Wanted to find someone to start a family with. Wanted to start meditating daily. Whatever it is I think desire is key. Just wanting is not enough. Desiring is required. A sense of urgency might also be fueling.

Three years ago I was getting desperate. I was really sick, my days where endless with doctors appointments and various symptoms, no one was giving me any answers other than that it would most probably get worse. The desperation somewhere along the way turned to a desire. A real desire for a change of my prognosis. That's when my opportunity for a lifestyle change came around.

Even though the change was tough, immediate and highly energy consuming I was ready to do it because I had the desire. That was always my driver, my motivation and kept me always 100 percent invested in changing my ways.

This has also made me understand why some changes are much harder, it's because I'm high on wanting but low in desire. Real heartfelt desire. And I'm trying to make sure to find a desire for real change or just simply leave it be until I do.

What are you wanting to change? What are you desiring to change?

With all my love, Helena