Efter mer än 400 inlägg i den här bloggen funderar jag ibland på om jag möjligen kan ha mer att skriva om. Ändå kommer nya uppslag hela tiden till mig, kanske liknande något jag reflekterat kring tidigare men med en lite annorlunda twist. Jag försöker variera mig för er som läser ofta men jag märker att temana är ganska liknande. Ändå märker jag att det är just den där lilla twisten som gör att jag når någon på ett nytt sätt, att jag kanske träffar rätt hos just dig. Så länge jag är starkt vägledd att skriva kommer jag att fortsätta att skriva, för dig, för mig. På det stora hela tror jag inte att det finns mycket kvar som inte är sagt eller gjort förut. Men det betyder inte att vi ska sluta, att vi kan sluta. För det unika sätt som bara du kan uttrycka det redan sagda på kan bara du göra, och just det uttrycket kan vara livsviktigt för någon annan.
Om du tycker om det du läser här, på Instagram eller i mina nyhetsbrev får du gärna dela med dig till någon du tror kan ha nytta av det eller behöver få höra det redan sagda på ett lite annorlunda sätt, på mitt sätt.
Med all min kärlek,
Helena
