mindfulness

Jag planerar nästa steg

Sommar och sol och ledighet. Men även tid för kreativitet och skapande. Parallellt med att jag går Spirit Junkie Masterclass med Gabby Bernstein den här sommaren så håller jag även på att skapa min första egna kurs. Så spännande! Kursen kommer att gå av stapeln i höst och mer information kommer inom kort på min Facebook-sida Pure Personal Power så gå in och följ mig där. Kursen kommer att vara öppen för alla och ha fokus på stresshantering, mindfulness och medicinsk yoga men även min egna resa och de verktyg jag har lärt mig längs min väg så här långt. 

Eftersom jag vill lägga min fokus och energi på detta och samtidigt leva som jag lär och skapa utrymme för återhämtning, så kan det bli lite glesare mellan inläggen här på bloggen en tid framöver. Jag hoppas ni, mina underbara läsare, har överseende med detta. Jag finns även på Instagram @purepersonalpower för mer inspiration och uppdateringar om vad som är på gång. 

Med all min kärlek,

Helena

Gör dig inga bekymmer (det räcker med dem som finns)

Min farfar brukade säga att oro är som att gå uppför berget två gånger och jag håller verkligen med honom. Det betyder inte att det är lätt att inte göra det. Oro kommer ifrån rädsla och de båda har förstås en viktig funktion för vår överlevnad, men ingen av dem är så viktiga som vi ger dem utrymme. Att oroa sig för ett möte på jobbet eller hur det ska gå med världen ger ju inget värde i sig, för någon. Det är först när vi kanaliserar oron till något konstruktivt som den hjälper någon över huvud taget. Om vi bara tänker gå omkring med en vag känsla av oro som stjäl vår energi så behöver vi lära oss ett sätt att hantera den.  Jag använder "orostimmen" ibland. Då avsätter jag särskild tid för att vara med oron, jag går in i känslan på riktigt, låter den uppfylla mig och så skriver jag av mig alla känslor, tankar och förnimmelser som kommer upp. Att bara skriva ger en befrielse och ibland dyker det upp saker i mitt flow-skrivande som jag faktiskt kan göra något åt, då agerar jag på det och släpper taget om resten. Min mindfulnessträning hjälper förstås också till att hantera oro. Att landa i nu, se utan att döma. Acceptans. Tillit. Släppa taget. Andas. 

Vårt liv här är inte för evigt. Vi väljer vart vi ska lägga vår energi och att skapa problem av sådant som inte finns är definitivt ett slöseri med den. 

 Med all min kärlek,

Helena

Den heliga treenigheten

För mig är den vår kropp, vår själ och vårt sinne. I dagens samhälle ägnar vi nästan all vår tid i vårt sinne, jag tror det är en stor bidragande faktor till varför så många är i obalans och ohälsa. Det är en treenighet, och alla behöver de sin uppmärksamhet. När vi känner av fysiska symtom så förflyttar vi oss till sinnet för att analysera det och när vi känner en oro i själen så distraherar vi oss med tankar. Varför vågar vi inte uppehålla oss ett tag med den del av treenigheten som skapade det obekväma, utforska det där, utan så många tankar och dömanden om det? För mig är fysisk aktivitet ett bra sätt för mig att vara i kroppen, jag springer, jag stärker kroppen, tar promenader eller gör kroppskanningar. I meditation får jag umgås med min själ även i mindfulness- eller medvetandeträningen. Men det är verkligen något jag behöver öva på att komma ihåg ofta, utan att döma mig själv, för när jag glömmer bort så märker jag. Obalansen.

Var uppehåller du dig mest? Vilka knep har du för att ge uppmärksamhet åt allt det som är du?

   Med all min kärlek,

Helena

Det handlar inte bara om vad du äter utan också om vad som äter dig

Jag har en tendens att fokusera på matdelen av mitt läkande, särskilt när jag pratar med människor eftersom jag har en massa fördomar om att många skulle tycka att jag var knäpp och jag var helt öppen med min tro. Men just den här delen är faktiskt ganska enkel. Städar du någonsin bland dina tankar och känslor? Är du medveten om vart ditt fokus hamnar när du inte är uppmärksam på det? Den här insikten har verkligen varit viktig i mitt liv. Att varje dag, lära mig mer och uppmärksamma var min tankar tar mig när jag och hur det påverkar mig. Min mindfulness- eller medvetandeträning har hjälpt mig mycket i det.

Förr kunde jag gå omkring och älta saker i veckor utan att riktigt vara medveten om det. Det kunde vara en konflikt eller något jag störde mig på hos mig själv. Jag spenderade massor av tid på att ha dåligt samvete, gå igenom samma sak om och om igen eller oroa mig för framtiden. Jag visste inte då vilken otrolig inverkan det hade på min livskvalitet.

Jag blir bättre och bättre på att observera mina tankar och känslor, att vara medveten om vad som äter mig. Att helt enkelt bara identifiera situationen som den är hjälper mig att kunna hantera den på ett bättre sätt. Att göra ett medvetet val att förändra, lämna eller acceptera.

Jag är inget offer för min omständigheter, lika lite som jag är fånge i mina tankar och känslor. Jag kan göra medvetna val om var lägger min energi och vad jag tillåter äta sig in i mitt liv.

I tend to focus a lot on the food part of my healing, especially when talking to people because I have all this prejudice that people will think I'm crazy if I was all spoken out about my beliefs. But this bit is actually quite straightforward.  

Do you ever clean out your mind or your feelings? Are you aware of where your focus is going when you're not paying attention? In my life, this realization has been huge. Learning, day by day, to pay attention to where my mind is travelling and what that's doing to me. My mindfulness practice has helped me a lot in this. 

In the past I could spend weeks obsessing about something without really being aware of it. It could be a conflict or something I wasn't happy about in myself. I spent huge chunks of time having bad conscious, going over the same event over and over again or worrying about the future. Little did I now this was affecting my life in a big way.

I'm getting better and better at observing my thoughts and feelings, being aware of what's eating me. Just the simple identification of the situation really helps me do something about it. Make the conscious choice of changing, leaving or accepting. 

I'm not a victim of my circumstances, nor am I the prisoner of my thoughts or feelings. I can make conscious choices about where to put my energy and what is aloud to eat its way into my life.  

 

With all my love,

Helena

Kraften i mitt andetag

Jag hade aldrig riktigt riktat någon uppmärksamhet på min andning förrän vi låg där på golvet, på den fantastiska mindfulness retreaten, och lärde oss det yogiska andetaget. Liggandes ner, avslappnade i kroppen, började vi med att lägga handen precis under naveln och andas in genom näsan och kände att magen expanderade. Vi flyttade därefter upp handen till diafragman och andades in ännu djupare, fyllde på lungorna från botten och upp för att sedan lägga en hand på bröstet för att toppfylla lungorna med luft genom näsan. Vi jobbade in luft i hela lungorna för att sedan bara släppa taget och släppa ut luften genom nästan. Jag hade aldrig trott att något så enkelt skulle kunna ha en så stor inverkan på mitt liv. Det där djupa yogiska andetaget har verkligen hjälpt mig i otaliga situationer, meditationer och yogaövningar. Efter att ha legat där och andats djupt i några minuter märkte jag att utrymmet mellan mina andetag expanderade till nästan en minut. Medan en av mina vänner nästan fick panik eftersom hon kände det som att hon var död mellan andetagen, så känner jag mig bara ännu mer levande i det där utrymmet. Utrymmet emellan. Jag kan inte få nog.

Mina kollegor kan ibland klaga eftersom de tycker jag "suckar" så mycket men jag tror det har vant sig vid min djupandning. Jag avslutar varje dag med att djupandas på min spikmatta och det har förbättrat min sömn och får mig alltid att slappna av på ett ögonblick. Det finns så många fantastiska hälsofördelar i andetaget.

Jag brukar ibland säga att ett djupt andetag är godare än vilken mat eller raw food treat som helst. Om du inte smakat kan jag varmt rekommendera det!

I had never really paid any attention to my breath at all before we were all laying there on the floor, at the beutiful mindfulness retreat we were attending, learning the yogic breath. Laying down, relaxing in our body we started by putting our hands just under the belly button, breathing in through our nose feeling the belly expanding. Moving one hand to the diaphragm breathing in more deeply filling the lungs from the bottom up by finally moving one hand to the chest top filling the lungs with air through the nose. Working the air all the way into the lungs then just letting all the air go through the nose. 

I never thought something so simple could have such profound impact on my life. That deep yogic breath has helped me in countless situations, meditations and yoga practices. After laying there, breathing deeply for a few minutes I realized that the space between the breaths my body needed expanded to almost a minute. While one of my friends at the retreat panicked because she felt like she was dead when she didn't need to breath for so long, I feel so alive in that space. I can't get enough of it.

My colleagues sometimes complain cause they think I sigh too much but I think they've learned to live with it. I end every single day by deep breathing on my spike mattress and it has improved my sleep and helps me relax in a second. There are so many lovely health benefits from it.

I often say that a deep breath is better than any food or raw food junk food you can find. If you haven't tried it I heartedly suggest you to.

 

With all my love,

Helena