Tänk dig en medtrafikant sig som blir helt galen för att du gör en lite oplanerad manöver i trafiken, din partner som låser sig helt när ni kommer in på ett visst samtalsämne eller du själv som bryter ihop totalt när din chef ger din feedback på hur du presenterade vid det senaste kundmötet. Troligen handlar de starka reaktionerna inte om just den här situationen, utan den påminner om något annat, ännu obearbetat, och vi blir triggade. Jag tror att det är viktigt att vi förstår våra egna och andras triggers så att vi kan hantera dem klokt och inte låta dem följa med oss onödigt länge.
Någon sa att om det är hysteriskt så är det historiskt. Det resonerar starkt med mig. Om min reaktion på något som händer nu är oproportionerligt stor i förhållande till det som händer här och nu så kan jag vara ganska säker på att det inte handlar om nu, utan påminner om ett då som ännu inte fått kännas.
Jag själv, som har en historia av hälsoutmaningar, har en hel del triggers kring hälsogrejer som fortfarande sitter kvar. Jag märker främst av dem i samband med provtagningar eller när något oklart dyker upp kring min hälsa. Min reaktion på den nuvarande situationen är ganska ofta hysterisk i förhållande till vad som faktiskt pågår så jag förstår att det är historiskt. Jag ser mina triggers som pilar till oläkta sår som behöver få läkas. När jag är triggad fokuserar jag mer på att gå in i känslan som känns än att tänka så mycket kring det. Mina tankar säger oftast att jag från och med nu sakta kommer att dö och att alla människor omkring mig kommer att lämna mig längs vägen. Det är inte en rationell tanke och hysterin i huvudet behöver inte matas på, den kan få vara där men jag behöver lägga mer vikt vid vad som känns i min kropp.
Det är skillnad på att tänka en tanke och känna en känsla. Och vi kan faktiskt inte tänka en känsla. Huvudet behövs inte när vi ska känna. Det är lite som att be näsan att höra musiken, det är inte dess funktion så den kommer inte lyckas. En känsla behöver få kännas, som den förnimmelse den är i kroppen. När jag är triggad väljer jag att aktivt notera var i kroppen det känns, hur det känns och vad det känns som. Kanske är det en fotboll i bröstet, ett järnrör i halsen, en orm som rör sig i magtrakten. Gå dit där det känns och låt det få kännas, med vår fulla uppmärksamhet, och inte med våra tankar eller stories, så kommer det så småningom att transformeras till ren energi som kan släppas fri.
Det är så enkelt och ändå så ovanligt, att vi faktiskt äger och hanterar våra triggers. För mig har det varit en game changer. Små barn vet precis hur de ska göra, de blir triggade i nuet eller påminda om något gammalt och de får ett meltdown. De skriker, gråter, frustar ut det som behöver få kännas och sedan är det över. Med uppväxten lär vi oss att stänga av den här naturliga funktionen och kanske är det bra att vi inte alla bryter ihop på stan, även om vi inte projicerar det på någon annan. Om det inte passar att känna på och släppa ut känslan just när den triggas så går det bra att ta på nästa toapaus eller senare hemma. Om du har någon som kan hålla space för dig när du känner på din känsla så är det förstås fantastiskt men vi kan också hålla oss själva. Det är inte farligt att känna på våra känslor, vi är bara ovana att göra det. Och ibland behöver vi förstås professionell hjälp med att känna extra stora känsloknutar orsakade av trauma.
Ibland är det lättare att notera triggers hos andra än oss själva. Det är bra att vi kan det för då kan vi bemöta andra triggade människor med lite mer förståelse, insikt om att det troligen handlar mer om dem än om oss och, om lämpligt, guida dem till känslan som behöver få kännas. Men det viktigaste är som alltid, du själv, att du lär dig att känna igen dina egna triggers så att du kan hantera dem och låta känslorna därunder få kännas och släppas fria. På andra sidan känslan finns ett friare liv, lite mindre triggat för varje gång du känt på det som behövde få kännas.
Just det här pratar jag om i veckans avsnitt av ”Det inre skiftet – en podcast om att leva autentiskt” – du kan lyssna på det här!