Hur stor del av ditt liv går på autopilot? Vakna av klockan, morgonrushen, hämta, lämna, äta, fixa, pendla, jobba, möten, skärmtid, träning, handla, tv, sova. Hur många minuter på en dag är du faktiskt närvarande med det som är? Och hur stor del går per automatik, utan att du faktiskt är där, nyfiket utforskande stunden? Autopiloten är bra, den spar massor av energi. Tänk om vi varje gång vi skulle borsta tänderna behövde använda all vår uppmärksamhet till att notera vilken tand som är borstad och hur vi nu ska vända tandborsten för att komma åt nästa, det skulle troligen vara jobbigt. Men det är inte antingen eller, använd autopiloten när det passar men välj en nybörjares sinne när du kan.
En nybörjares sinne är en av de 9 attityder som Jon Kabat-Zinn, grundaren av Mindfulness-based stress reduction program, sammanfattar mindfulness med. Det handlar om att välja att släppa alla idéer om det vi tror vi vet och istället se saker för vad de verkligen är. Som om det vore för första gången, för det är det ju. Vi tenderar ofta att ta det ordinära för givet och missar därmed det extraordinära som faktiskt finns där.
”Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet.”
– Stig Johansson
Med en nybörjares sinne väljer vi att vara utforskare igen. Som ett barn som ser världen för första gången, fri från förväntningar som är baserade på tidigare erfarenheter. Vi öppnar upp sinnet för nya möjligheter, som faktiskt finns överallt.
Livet blir så mycket tråkigare när vi tror att vi vet allt. Tänk om du inte vet? Tänk om du inte vet hur den här dagen kommer att bli? Vad din partner kommer att säga? Hur det här jobbmötet kommer att fortlöpa? Tänk om du inte vet vad du kommer att känna på träningen idag? Eller upptäcka på skogspromenaden? Tänk om livet är så mycket större än du ger det möjlighet att vara?
Jag har slutat sätta upp mål och planera långt in i framtiden. Jag vill inte veta. ”Surprise and delight” brukar jag be om. Jag vill bli positivt överraskad av livet. I mina relationer, av mitt jobb, min vardag, mitt hem, mina rutiner. Jag vill se på saker som om det vore för första gången. Allt förändras ju faktiskt hela tiden. Och även om jag väljer samma morgonrutin som jag hade igår så är den annorlunda idag. Jag noterar nya saker att vara tacksam för, mitt känsloliv har förändrats, rörelserna känns annorlunda, frukosten smakar nytt om jag faktiskt smakar på den.
“This is a wonderful day, I’ve never seen this one before.”
– Maya Angelou
Livet pågår, ständigt. Vi har alltid möjligheten att luta oss in för att faktiskt uppleva det. Och det är när jag gör det som jag också märker att tiden expanderar. Många omkring mig pratar om att tiden går så fort. Det är inte längre min upplevelse. Tiden känns oändlig. 2022 har pågått i så många år. En minut, bestående av 60 närvarande sekunder, är otroligt lång tid. Och hittills i år har ungefär 473 760 minuter passerat. Det är mycket tid!
Min intention är inte att stressa upp dig över tiden om du upplever att den går för fort. Jag tror att tiden är relativ och subjektiv, det är ett praktiskt system vi har skapat för struktur men hur vi upplever tiden varierar genom livet.
Det jag vill peka på är ögonblicket. Det här, det nya, alldeles oupptäckta. För det här ögonblicket har aldrig funnits förr och kommer aldrig igen. Allt förändras, hela tiden. Det är inget att få panik över, det är bara en påminnelse om att en nybörjares sinne kan hjälpa oss att vara här. Oavsett om just det här ögonblicket är njutbart, jobbigt eller nånstans mitt emellan. Hur kan du släppa förväntningarna och vara med det. Som för första gången, för det är det.
Det här och mycket annat pratar jag om i Det inre skiftet – en podcast om att leva autentiskt. Nya avsnitt varje söndag – lyssna gärna och berätta vad som väcks i dig!