Vikten av att stanna upp

Jag träffar ofta människor som lyssnat, lärt och gjort allt rätt när de kommer till den fysiska hälsan, men de märker ingen positiv skillnad i hur de mår. För att de kämpar som djur. Jag kan inte nog poängtera hur viktigt det är att hjälpa kropp, själ och sinne att lugna ner sig, att återhämta och att vila. Att bara stanna upp 15 minuter varje dag kan vända en inflammatorisk respons (ofta skapad av stress) till en anti-inflammatorisk reaktion. Därför börjar jag alltid där med mina klienter - att hitta en daglig practice av "stanna-upp" som funkar för dem. Meditation är något av det mest effektiva. Inaktivitet. Att stanna upp, göra ingenting, landa, fokusera på andetaget och lugna ner systemet sänder en kraftig signal till kroppens självreparerande förmåga - sådär, du kan köra igång nu! Gör du det varje dag kan jag lova att du kommer att märka skillnad på ditt välbefinnande, din fysiska hälsa och effekterna kommer att spilla över i de mest oväntade delar av ditt liv.

Har du en daglig practice av att stanna upp?

Med all min kärlek,

Helena

Den som vågar möta sig själv är den modigaste som finns

Jag tycker mig ibland höra en jargong om att de som yogar och mediterar flyr från verkligheten eller håller på med flummerier. För mig är det precis tvärtom.  Att på riktigt våga möta oss själva kräver mod, mycket mod. Att våga möta vårt mörker och ta ansvar för det är något av det viktigaste vi kan göra och det är också därifrån vi kan förändra världen. Hur ska den som inte vågar möta sig själv våga möta en annan människa, på riktigt? 

Ibland kan det vara minst lika läskigt att möta vårt ljus, vår potential och kärleken som bor inom oss alla och som kan omvandla allt. Det är inte alltid lätt att sålla ut bruset för att möta sig själv men det börjar alltid med viljan att komma dit, ett beslut att stanna upp och titta inåt. 

Jag säger inte att det är lätt, jag säger att det är möjligt. Och kom ihåg, det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. 

Med all min kärlek,

Helena

Värdshuset

Jag älskar den här dikten av Rumi som översatts av Johan Bergstad och läser den ibland inför mina meditationer. Den påminner mig alltid om att släppa kontrollen, att inte döma och att förstå att det finns en mening och lärdom i varje ögonblick.  Människan är ett värdshus, varje morgon en ny ankomst. 

En glädje, en sorg, en elakhet, en kortvarig uppmärksamhet kommer som en oväntad besökare. 

Välkomna och underhåll dem alla! 

Även om det är en samling sorger, som våldsamt sopar ditt hus rent på bohag, behandla ändå varje gäst med vördnad. 

Du kanske städas ren för någon ny njutning. Den mörka tanken, skammen, elakheten, möt dem alla vid dörren skrattande, och bjud in dem. 

Var tacksam vem som än kommer, för alla har skickats som en vägvisare från bortom. 

Med all min kärlek,

Helena

Vår livsstil håller på att ta livet av oss

Det finns en anledning till att fler och fler blir sjukare och sjukare. Att autoimmuniteten ökar, att allergier är en självklarhet för många, att forskarna har prognostiserat att varannan svensk kommer att få cancer under sin livstid år 2050 och att influensaperioderna blir längre och intensivare. Det är inte slumpen. Det är inte dålig karma. Anledningen är vår livsstil.  Ibland så blir jag förvånad över hur lite vi pratar om det här. Hur lite media rapporterar om det och hur lite energi vi verkar ägna åt att stoppa trenden. Samtidigt finns det massor av fakta, information och potentiella lösningar att finna. Jag skriver om en del av lösningarna jag hittat när det gäller gluten, mjölk, kött, socker, rädsla och stress, meditation och sanningen bakom mitt eget läkande. 

Det oroar mig att inte fler reagerar fortare. Det oroar mig att vi dag efter dag gör val som sakta tar död på oss. Jag vill inte vara någon domedagsprofet och jag är fast övertygad om att vårt förhållningssätt i sig kan göra oss friskare eller sjukare, men jag har ändå ett behov av att höja min röst kring frågorna. 

Var VD i ditt eget liv. Läs på. Lär känna din egna kropp. Lita inte blint på det som står i media. Lite inte blint på det din läkare säger. Lyssna inåt. Ta inte alltid en tablett för att maskera din kropps signaler. Ät sånt som stärker din kropps försvar. Undvik sånt som bryter ner det. Finn vägar till återhämtning, till lugn och ro. Lita på din inte visdom. Lyssna på magkänslan. Ifrågasätt reklamen. Ta ansvar! 

 Med all min kärlek, Helena

Meditation har enorma hälsofördelar

Ju mer jag lär mig om meditation desto mer förstår jag hur livsomvälvande det är. Att ha en andlig rutin har visat sig ha en stor inverkan på människor som mirakulöst återhämtar sig från cancer. Jag läste en studie en som visade att personer som aldrig tidigare mediterat faktiskt "stängde av" sina cancer gener efter bara sex veckors kort daglig meditation. (Jag rekommenderar verkligen att kolla upp Radical remission av Dr Kelly Turner - så inspirerande!) Andra studier visar att när en god natts sömn kan sänka din kortisolnivå med 10% så kan 20 minuters meditation sänka den med 30-40%.

När människor mediterar tillsammans uppnås dessutom något som kallas The Maharishi effect, det kan påverka hela samhällen. Det finns många olika studier som visar att den övergripande stressnivån i samhället sjunker med konsekvenser som färre brott, mindre våld i hemmet, lägre blodtryck och bättre livskvalitet, och det är på personer som inte ens själva deltar i meditationen.

Nyckeln till meditationens positiva effekter är att du lugnar ner dig när du mediterar, du djupandas, hjärtslagen lugnar ner sig och du säger emotionellt till dig själv Jag är trygg, jag är i kontakt, jag är i harmoni. När du känner dig så börjar din hjärna producera immunförstärkande ämnen såsom seratonin, relaxin, oxytocin, dopamin och endorfiner vilka alla ökar antalet vita blodkroppar.

Det finns många fördomar kring meditation; att det bara är för andliga nördar, att det är skitsvårt, att det är lätt att "misslyckas" i meditation, att det tar tid, att du måste sitta på ett kallt golv i skräddarställning tills dina fötter somnar etc, etc, etc. Jag vill verkligen försöka förändra den inställningen till meditation. Min dagliga meditation är djupa andetag genom min vänstra näsborre precis innan jag ska sova vilket är en riktigt effektiv avslappningsövning som jag använt de senaste fyra-fem åren. Men jag mediterar också på bussen, på flyget, vid kaffemaskinen på jobbet, på toa, på retreat, när jag cleansar och i min underbara mediationsgrupp.

Har du en meditationsrutin? Vilken är din favorit? Har du fördomar kring meditation? Om så, vilka är de? 

  Med all min kärlek,

Helena

Gästhusmeditationen

Jag älskar den här dikten och mediterar gärna till den. Den har verkligen hjälpt mig i mitt förhållningssätt till livet, till mig själv och till mina tankar och känslor. Vad väcker den hos dig?

Detta att vara människa är ett gästhus. Varje morgon en ny ankomst.

En glädje, en depression, en elakhet,  några tillfälliga känslor kommer...  som en oväntad besökare.

Välkomna och underhåll dem alla! Även om de är en skara sorger, som våldsamt sopar ditt hus tomt från dess möbler. Alltjämt, behandla varje gäst hedervärt. Han kanske rensar dig, för någon ny glädje.

Den mörka tanken, skammen, illviljan, möt dem vid dörren skrattande, och bjud dem in.

Var tacksam för den som kommer,  eftersom varje har skickats  som en guide från bortom.

-Rumi

Lika ofta väljer jag som enklast;

Nothing to do. Nowhere to go. No one to become.

Så otroligt befriande. Tycker jag. Vad tycker du?

Sann lycka kommer inifrån

Jag är så otroligt glad att jag har kommit till insikt om detta. Skillnaden mellan inre och yttre lycka. Yttre lycka kommer genom omständigheterna omkring mig, det är mycket kring de där "om-bara". Om jag bara får det där jobbet jag vill ha. Om jag bara fick resa dit. Om bara solen sken. Om jag bara fick bekräftelse ifrån den personen. Om det bara vore semester. Om bara allt i mitt liv skulle falla på plats... Inre lycka är något annat. Det handlar inte om yttre omständigheter utan om kontakt med själen, med universum, till min inre frid, till stillheten som alltid finns inom mig. Det som är riktigt coolt med inre lycka är att den alltid finns där. Mina yttre omständigheter kan dock ibland skymma min sikt. Jag kommer oftast i kontakt med den här inre lyckan i meditation, genom träning eller när jag är ensam i naturen. Men jag hittar även fler och fler ögonblick av inre frid mitt i min vardag. På en regnig busshållplats en tisdagsmorgon, mitt i en argumentation med en kollega, när jag springer genom en flygplats och håller på att missa flygplanet kan det plötsligt gnistra till. Sann lycka. Och den är så mycket starkare än sin yttre kusin.

Jag tror att detsamma gäller för olycka. Den yttre olyckan kommer ifrån något som gått "fel" i mitt liv. En person jag litar på sviker mig, jag blir utskälld utan anledning, jag förlorar något materialiskt som är viktigt för mig, jag skadar mig fysiskt. Allt sådant är mycket lättare att hantera eftersom jag ser anledningen och jag vet vad jag behöver göra för att läka, även om det kan ta tid. När det kommer till den inre olyckan, eller depressionen, det är en annan historia. Dessa känslor dyker oftast upp oanmälda, utan någon egentlig anledning och de är så mycket mer allomfattande och påverkar varje tanke och känsla.

Det var längesen jag kände så och jag hoppas och tror att jag har bättre verktyg för att hantera en sådan depression idag. Jag tror också att när jag har haft dem så har jag omedvetet varit frånkopplad från mig själv, jag har inte riktigt vetat vem jag varit och har därför gjort en massa saker som inte varit i linje med mitt sanna jag. Jag tror att den där bristen på kontakt är en av huvudorsakerna till depressioner. Brist på kontakt med själen, med sig själv, med universum.

Jag är så lyckligt lottad att ha insett den här skillnaden mellan yttre och inre eftersom det har gett mig så många möjligheter och tillgång till så många verktyg för att ta mig igenom den här mänskliga erfarenheten på ett mycket mer fridfullt sätt. Det har också eliminerat så många av mina rädslor för vad som kan hända i mitt yttre liv eftersom jag vet vilka resurser jag har inuti, även om jag förstås behöver fortsätta jobba med det varje dag. Jag är så glad att jag har en öppen kanal till lyckan, ibland behöver jag bara get out of my own way.

Vilken är din erfarenhet? Kan du se skillnaden mellan de inre och yttre källorna?

I'm so incredibly happy to have figured this one out. The difference between inner and outer happiness. Outer happiness comes from circumstances around me, it's a lot about those "if-only's". When I get that job I wanted, when I get to travel to that place, when the sun is shining, when I get that approval from someone else, when I go on vacation, when everything around me is falling into place... 

Inner happiness is something else. It's not about the circumstances but about connection to spirit, to the divine, to my inner peace, to the stillness that is always within me. The really cool thing about it is that it is always right there. However, my outer circumstances might sometimes be blocking my sight. I most often connect to this inner happiness in meditation, in physical exercise or by being alone in nature. But I also experience more and more moments of perfect peace in the midst of my day. At a rainy bus stop on a cold Tuesday morning, in the middle of an argument with a colleague, running through an airport about to miss my flight it flickers and sparks. True happiness. And it's so much more profound than its outer cousin.

I believe the same is true for sadness. The outer despair comes from something going "wrong" in my life. A person I trust hurts me, I get yelled at for no apparent reason, I loose something materialistic that's important to me, I hurt myself physically. All of this is much more easy for me to handle because I see the cause and I know what I need to do to heal, even though it may take sometime. When it comes to the inner sadness, or depression, it's a different story. These feelings usually shows up unannounced, with no apparent reason and they are so much more universal in my life and affects every single thought and feeling. 

It was a long time since I felt those feelings and I would like to think that I have better tools to deal with it today. I also believe that when I've had them I've been unconsciously disconnected to myself, not really knowing what true connection was and therefore doing a lot of things out of line with who I really am. I think that disconnection is one of the main factors in depression. Disconnection from spirit, from self, from the divine. 

I am so blessed to have made this distinction between outer and inner, because it has opened up so many possibilities in my life and given me so many tools to go through this human experience in much more peaceful way. It has also eliminated so many of my fears of what might happen on the outside because I know what resources I have within, although this is really something I need to work with everyday. I am so happy to have a source of happiness always flowing, sometimes I just need to get out of my own way.

What is your experience? Can you identify the distinction between the outer and the inner sources?

With all my love,

Helena

Varje situation är ett tillfälle att växa

Jag hämtar precis andan mitt i en utmanande morgon. Det är strejk på det flygbolag som jag oftast använder. Tidigt igår morse blev jag fast i Stockholm då mitt flyg till Köpenhamn var inställt. Jag fick åka hem igen och boka om mitt flyg idag till Helsingfors. Jag uppmärksammade dock inte vilket nytt flygbolag jag fick och antog att det var det största. När jag kom tillbaka till flygplatsen nu på morgonen med min vanliga framförhållningen fick jag vid incheckingen veta att jag var på fel terminal. Efter att ha sprungit igenom flera terminaler för att komma till rätt missade jag precis flyget. Så, svettig, tårögd och försökandes hämta andan i en lång kö för ännu en ombokning, vad lär jag mig just nu;

- Det finns alltid en möjlighet att växa

- Att ge mig själv tillräckligt mycket tid är vänlighet mot mig själv

- Anta inte, säkerställ att du vet

- Att banna mig själv för ett misstag är inte hjälpsamt och heller inte kärleksfullt

- Att ta ansvar för mina handlingar och dess konsekvenser ger mig mer kraft

- Det finns många tillfällen för minipauser, meditationer och positiva affirmationer (jag sitter just nu i ett hörn på ett café och väntar på nästa flyg)

- Jag behöver förbättra min förmåga till att organisera min flyglogistik

- Ta inte livet för seriöst, även om det faktum att jag kommer försent till mitt möte i Helsinfors och det förstås får konsekvenser så kommer ingen att dö på grund av det

- Träning kan också vara att springa genom flygplatser

- Det finns alltid utrymme för vänliga handlingar

- Om det här är min största utmaning just nu så är jag ganska priviligerad

Vad lär du dig av dina erfarenheter idag?

I'm just now catching my breath in the midst of a challenging morning. There's a strike with the airline I frequently use. Yesterday early morning I was stranded at Stockholm airport because the flight was cancelled to Copenhagen. I had to go back home and reschedule my flight this morning to Helsinki. However, I didn't pay attention to what new airline I got and assumed it was the biggest one. Getting there just in time this morning I was informed I was trying to check in with the wrong airline. Running far to another terminal I just missed the flight. 

So, sweaty, teary eyed, trying to catch my breath and reschedule another flight waiting in a long queue, what am I learning right now;

- There's always an opportunity for growth

- Giving myself enough time is a kind gesture

- Don't assume, make sure you know

- Beating myself up over a mistake is not helpful, or loving

- Taking responsibility for my actions and the consequences is empowering

- There are many opportunities for mini breaks, meditation and positive affirmations (sitting in a quite corner waiting for my next flight)

- Improving my flight logistics skills

- Don't take life too seriously, even though me not getting to Helsinki on time for my meeting will have consequences, no one will die from it

- Exercise can also be running through airports

- There's always room for acts of kindness 

- If this is my biggest challenge right now, I'm pretty privileged

What are you learning from your experiences today?

With all my love,

Helena