Hälsohetsen är verkligen en grej. Jag känner av den. Allt vi ska göra för att må bra, för att hänga med, för att förebygga, för att läka… Och ibland behöver vi göra obekväma grejer ett tag för att det ska bli bättre i längden, men jag tror också att vi gör gott i att ibland inventera allt vi gör och utvärdera hur det faktiskt får oss att må.
Tänk om hälsa kan vara enklare än du tror? Tänk om det enkla är det mest effektiva? Om inre lugn är det du söker, får det du gör dig att känna dig lugn? Om frihet är det du längtar efter, får dina hälsorutiner dig att känna dig fri? Vad är hälsa för dig? Om du själv fick välja din egen definition, vilken skulle du välja då?
Med jämna mellanrum brukar jag göra en inventering över alla mina hälsorutiner och utvärdera vad de faktiskt ger mig. Jag skriver en lista på allt jag fått för mig skulle vara bra för mig och så känner jag in om det fortfarande känns bra för mig. Ofta stryker jag en del grejer. Ibland lägger jag till. Ibland tar jag bort för att inse att jag faktiskt vill införa det igen.
Ett av de verktyg som vi ofta glömmer bort för att vi tar det förgivet är andetaget. När tänkte du senast på hur härligt det är att andas? Eller på vilken effekt ett djupt andetag kan ha på ditt allmäntillstånd? När utnyttjade du senast det faktum att du kan välja att styra ditt andetag, för att få olika effekter?
Andetaget är en del av det autonoma nervsystemet, vilket betyder att du inte behöver komma ihåg att andas för att du faktiskt ska hålla dig vid liv, kroppen sköter det själv. Men du kan också medvetet styra ditt andetag till att göra allt möjligt. Jag har varit nyfiken på andetaget i många år nu och har provat säkert 100 olika andningstekniker som alla har skapat olika effekter i mitt liv. Och även här, förstås, om jag längtar efter lugn, får allt det jag gör med mitt andetag mig verkligen att känna mig lugn? Less is often more.
När jag märker att jag börjar känna mig stressad eller oroad brukar jag förlänga utandetaget en lite grann. När jag gör det berättar jag för mitt nervsystem att jag är trygg här, att jag inte är i fara och att jag kan slappna av här och nu. När vi upplever fara brukar vi nämligen andas in, in, in och hålla andan, vilket är en beredskap på attack eller försvar, det sker ofta per automatik. När jag då kontrar med att förlänga mitt andetag ut, gärna genom näsan så lugnar sig systemet igen. Okej, det var bara en läskig tanke, inte en tiger mitt framför näsan, skönt!
Ett annat av mina favoritverktyg är att alternera att andas genom vänster respektive höger näsborre, av mig kallat ”prevent-freakout-breathing”. Du täpper vänster näsborre med ett finger och andas in genom höger näsborre, på toppen av andetaget flyttar du fingret och täcker för höger näsborre och andas ut genom vänster näsborre. Med fingret fortsatt över höger näsborre andas du igenom vänster. På toppen av andetaget skiftar du igen och fortsätter så i några minuter. Förutom att det är så komplicerat för hjärnan att komma ihåg mönstret att du glömmer bort vad det var du höll på att få panik över, så balanserar det hjärnhalvorna och får ditt system att lugna ner sig.
Om du väljer att testa och inkorporera någon av dessa andningstekniker i din vardag, kom ihåg att ställa dig frågan, vilken känsla är det jag vill uppnå med detta? Får det här mig att känna på det sättet?