Den som tar ansvar för sig själv tar ansvar för världen

När vi påbörjar den inre resan och tar ansvar för vårt liv och allt i det så börjar även en förändring i världen. Om alla människor skulle ta ansvar för sig själva först och främst, läka, förlåta och välja kärlek om och om igen så skulle vår värld se mycket annorlunda ut. Du kan inte ösa ur ett kärl som är tomt. Vad behöver du idag? Vad älskar du? Hur kan du få mer av det i livet? Vem behöver du förlåta? Vad behöver du läka? Vad vill du? Hur kan fylla på med mer av det som ger dig energi och minska på det som dränerar?

Börja där, och du är med och förändrar världen,

Med all min kärlek,

Helena

Kan vi välja våra tankar?

Jag tror det. Förstås inte den första, men med den andra kan vi välja att föda den tidigare eller byta riktning. Jag hörde nyligen att det tar 16 sekunder för en tanke att fästa. Så om det första tanken är; Världen är ond och du sedan matar på med argument för detta under de kommande 15 sekunderna så kan tanken få fäste. Efter 68 sekunder med matning av den här tanken har det skickats tillräckligt med impulser till hippotalamus i hjärnan för att koppla en känsla och sensationer kring dina tankar. Om du nu har övertygat dig själv om att världen är ond så kommer du troligtvis att få ett kortisolpåslag som skapar stress, kanske en känsla av oro maggropen, kanske spänns musklerna lite extra för att du tror att du behöver försvara dig.

If you think you can you can, if you think you can't you will be right. 

Om du istället, när tanken dyker upp; Världen är ond väljer att observera tanken och undersöka den för att sedan hitta motargument och aktivt välja att se världen som god så kommer du 68 sekunder senare troligtvis uppleva en känsla av lugn och ro, tacksamhet och värme. För din hjärna vill ha rätt. Vad du än bestämmer dig för att tro på så kommer den att hitta bevis för att det är på det viset. Hjärnan tar emot 400 miljarder informationspunkter per sekund men vi fångar endast upp 2 000 i vårt medvetande. Så ja, ditt sinne är selektivt och ja, du kan skapa din egen verklighet genom att välja fokus.

Med all min kärlek,

Helena

Ps. Vill du veta mer om det senaste inom kvantfysiken i relation till hur vi kan skapa vårt eget liv kan jag varmt rekommendera podden The Lively show.

Välj fokus

Jag kommer tillbaka till det här om och om igen. Du väljer din världsbild och du kommer att hitta bevis på att den stämmer. Din hjärna vill ha rätt så om du har bestämt dig för att människor är onda, allt går dig emot och lycka inte är något för dig så kommer du förmodligen att hitta bevis dagligen för att det är så, det skulle vara samma sak för mig.  Men tänk om vi utgick ifrån motsatsen och valde att fokusera på det som funkar och är bra? Du skrattar mer än du gråter, det är fred i fler länder än de som har krig, du är frisk fler dagar än du är sjuk. Det där leendet från mannen på gatan. En vacker iskristall som får dig att förundras över skönheten i allt. 

Vilket fokus väljer du 2017? 

Med all min kärlek,

Helena

Välj din reaktion

Vi kan inte alltid bestämma och kontrollera det som händer i våra liv (även om jag tror vi är medskapare i allt) men vi kan bestämma vår reaktion. Eller åtminstone rent teoretiskt. I praktiken kan det vara lite svårare eftersom människan vi bor i är så starkt känslostyrd och ofta reagerar på instinkt. Påverkan på vårt reaktionsmönster är dock något vi kan öva upp. Vi kan skapa ett mellanrum mellan stimuli och reaktion där vi kan välja hur vi vill reagera. Vi kan bli observatörer över våra egna reaktioner för att lära oss mer om dem och på sikt förändra dem. Du behöver inte känna dig som en vindflöjel i ditt liv, du kan sätta dig i förarsätet. 

För mig är meditation det mest kraftfulla verktyget för att börja skapa det där mellanrummet. När vi börjar förstå att vi inte är våra tankar och känslor utan vi har dem så kan vi distansera oss lite. 

Du kan inte alltid välja vad som händer i ditt liv men du kan välja hur du ska reagera på och förhålla dig till det som händer, och på sätt, skapar du det liv du vill ha. 

Med all min kärlek, 

Helena

Hopp väcks av att bidra till hoppfulla lösningar

Hopplöshet är en av de värsta känslorna vi kan uppleva. När vi inte känner hopp finns det liksom inte någon väg ut, det känns som att allt är kört och meningslöst. Men eftersom vi inte är våra känslor utan har dem så är vi inte hopplösa bara för att vi känner hopplöshet.  Jag tror vi kan välja att trigga vissa känslor i oss själva när vi längtar efter att få känna dem. Jag tror att vi kan välja våra känslor oftare än vi kanske tror. Hopp föds ur en hoppfull handling. 

Om du känner hopplöshet inför något du hör på nyheterna idag så kan du vända den känslan genom att bidra till dess motsats, till en hoppfull lösning. Om du känner dig orolig för vad vi gör mot moder jord, bidra till arbetet för att rädda henne. Om du känner dig förfärad inför våldet i vårt samhälle, engagera dig i en stödgrupp för unga vilsna människor eller för dem som drabbats av våld. 

Vi sitter ofta vid sidan av det som händer och förfäras, vi ojjar oss och oroar oss och känner till slut hopplöshet. Skapa mer hopp i ditt liv och vår värld genom att vara en del av lösningen. Vi kan alla göra skillnad. Vilken skillnad vill du göra idag?

Med all min kärlek,

Helena

Ett liv i gråzonen

Nästan ingenting är svart eller vitt. Det finns inga rätt eller fel, bara konsekvenser. Både och gäller. Och jag har lärt mig att älska det. För några år sedan kämpade jag verkligen med det här med både och, jag trodde jag behövde välja antingen eller. Hur kan jag känna mig stark och frisk när jag är så här sjuk? Hur kan jag känna mig glad när det här hemska har hänt? Hur kan jag vara en bra människa när jag gjorde något så dumt? Hur kan jag  älska att vara i den här folksamlingen när jag har ett sådant behov av egentid? Hur kan jag njuta så mycket av storstan när jag egentligen är en naturmänniska? Hur kan jag känna mig så ensam när jag är omgiven av människor? Hur kan jag vara så dömande mot den här personen när jag säger mig kunna förstå alla? Hur kan världen vara så vacker samtidigt som så många människor lider?

Det är inte antingen eller. Det är både och. Ett liv i gråzon. Vi behöver inte bestämma oss en gång för alla och sedan för alltid stanna på ena sidan. Vi kan välja, och välja om, och om igen, från dag till annan, från ett ögonblick till nästa. Både och gäller.

Med all min kärlek, 

Helena

Det finns en lärdom i varje situation

Det är min fasta övertygelse att vi är här för att lära, för att utvecklas och hjälpa andra att göra detsamma. Det innebär att det finns något att lära i varje situation och varje relation. Att välja det här förhållningssättet gör det så mycket enklare att förstå och hantera allt som händer i våra liv. Jag "kämpar" just nu med en utmanande relation i mitt liv. När jag glömmer bort att den här personen är en av mina viktigaste läromästare så blir jag lätt arg, besviken eller sårad och jag vill inget annat än att be hen dra åt pipsvängen och lämna mig ifred. Men, så kommer jag på att hen ju faktiskt har en massa att lära mig och jag får lättare att förhålla mig till personen. Jag kommer ihåg att mitt värde är konstant oavsett vad hen tycker vilket gör att jag kan hålla en hälsosam distans. Samtidigt kan jag känna tacksamhet för att hen hjälper mig att få syn på mönster jag behöver jobba med. 

Om livet bara skulle bestå av vita fluffiga moln, härliga situationer och harmoniska relationer så skulle vi inte utvecklas lika mycket. Och ärligt talat tror jag nog att vi skulle tycka att livet var rätt så tråkigt. Livet är som ett andetag. In- och utandning. Det vackra med det svåra. Acceptera det och se lärdomarna. Tacka läromästarna i ditt liv, de jobbigaste lär oss ofta mest.  

  Med all min kärlek,

Helena

Vem är det som reagerar?

Vi är alla ansvariga för våra tankar, känslor, ageranden och reageranden. Vilket inte alltid nödvändigtvis betyder att vi tar vårt ansvar för det. Bristen på ansvar ofta handlar om bristen på insikten att vi faktiskt kan ta ansvaret, att vi faktiskt är något annat än våra tankar, känslor, ageranden och reageranden. Jag tror de flesta är med på att vi är ansvariga för våra handlingar, hur vi agerar, och att vi kan välja dem. Men vi identifierar oss så starkt med vad vi känner och tänker och därmed  också hur vi reagerar att vi tror att det är utom vår kontroll. Det vi tror oss inte ha kontroll över är svårt att ta ansvar för. Framför allt känslor och reaktioner är instinktiva. Den första impulsen kan vi ofta inte styra över, men, med lite övning kan vi bestämma vart det tar vägen sen. 

När jag märker att jag "övermannas" av en väldigt stark känsla eller reagerar på ett sätt som jag inte riktigt förstår eller önskar så brukar jag ställa mig frågan; Vem är det som reagerar nu? Bara genom att ställa frågan så känner jag att jag kan distansera mig lite. När jag sedan finner svaret så kan jag välja en mer förstående och förlåtande inställning till mig själv och min reaktion vilket automatiskt minskar dess påverkan på mig. Oftast så är det en mycket yngre version av mig själv som känner sig sårad, ogiltigförklarad, åsidosatt eller trampad på och då reagerar jag utifrån en, säg, åttaårings perspektiv. Ibland är det mitt ego som känner sig förnedrad, hotad, förminskad eller mindre värd och då behöver jag skifta fokus till mitt sanna jag där jag kan landa igen, tryggt och lugnt. 

Jag säger, som vanligt, inte att det är lätt, jag säger att det är möjligt. Nästa gång du reagerar starkt och kanske irrationellt i en situation, fråga dig själv; Vem är det som reagerar nu?  

Med all min kärlek,

Helena