Många av oss lever otroligt hjärnfokuserade liv och i ett samhälle som har stor tilltro till och beroende av, våra tankar. Men vi är ju så mycket mer än bara våra hjärnor. Vi är känslovarelser, som bor i djurkroppar, som har intuition och visdom bortom tankarna. Vårt hjärta skickar mer signaler till hjärnan än tvärtom. Ju mer jag själv väljer att leva mitt liv bortom tankarna desto friare känns mitt liv. Men det handlar inte om att hitta en off-knapp på tankarna och gå omkring helt utan dem, i alla fall inte för mig, det handlar om att hitta förhållningssätt till våra tankar så att vi kan leva bortom.
Jag har faktiskt en vän som verkar ha den förmågan, att stänga av tankarna. När han sätter sig ner för att meditera så beskriver han det som att han trycker han på ’off’, och så är det tyst där uppe så länge som han har valt att meditera. Alltså, på riktigt, är det ens möjligt? Kanske för vissa, men de flesta jag talar med har en annan typ av tankeverksamhet, en som alltid är i tjänst.
När jag slutade vänta på att det skulle bli tyst där uppe så blev jag så mycket friare att leva bortom tankarna, oavsett vad de håller på med. Jag har en ständig kommentator där inne, som kontrollerar och recenserar och planerar och, just, tänker en massa saker hela tiden. Det är helt ok, den kan få hålla på. Jag är inte mina tankar, jag har dem, så jag kan välja att lägga mitt fokus på annat och låta kommentatorn få snacka.
“Your mind is a terrible master but an excellent servant.”
Robin Sharma
Vår hjärna är ett verktyg för att uppleva det här livet, precis som vår kropp är. Men vi är den som observerar både tanke och kropp, den som är medveten om allt det där utan att behöva identifiera oss med det. Jag väljer idag att leva mitt liv guidat av min intuition, istället för min nyckfulla hjärna, och det här är några av de verktyg jag använder för att kunna göra det.
Observera
Det är ofta det här vi övar på i meditationen. Att välja att gå in i observatörsroll och se på tankarna med lite distans. Som molnen som rör sig på himlen, som bilarna som passerar på vägen. Ibland brukar jag roa mig med att se min tankeverksamhet som en liten gubbe som går omkring där inne och sopar, bär, flyttar och organiserar mina tankar. Han jobbar hårt och han gör ett bra jobb men jag är inte han, jag är den som ser på.
Tömma
Om tankeverksamheten är extra fullspäckad en dag så sätter jag mig ner och tömmer. Jag bara öppnar på kranen och skriver helt enkelt ner allt som kommer. Vissa saker är nonsens, vissa behöver jag faktiskt agera på, vissa triggar känslor som jag behöver känna. Men när jag tömt i några minuter brukar det bli lite lugnare där inne.
Förkroppsliga
Min kropp är mitt bästa ”nu-verktyg”. Genom andetaget, genom dans, naturkontakt, rörelse eller full uppmärksamhet på mina sinnen tar jag mig ur hjärnan och till nuet. Det enda som på riktigt är verkligt.
Separera
Att komma ihåg att jag inte är mina tankar eller min hjärna har hjälpt mig mycket. Jag säger ofta något i stil med: ”Min hjärna säger nu det här…” eller ”Jag har en tanke som säger…” Genom att separera mig själv från rösten som talar så blir jag påmind om att det bara är en av alla saker som händer i mitt inre hela tiden, det är inte verklighet bara för det.
The Work
Kanske har du hört talas om Byron Katies The Work? Det är ett fantastiskt och enkelt verktyg för att ifrågasätta våra tankar. Med bara fyra frågor kan så mycket förändras:
Är det sant?
Kan jag verkligen veta att det är sant?
Vem blir jag när jag tror på den här tanken?
Vad vore möjligt för mig utan den här tanken?
Jag vill varmt rekommendera dig att läsa mer och testa på www.thework.com
Resonera och förhandla
Min hjärna vill mig väl. Den försöker skydda mig från fara. Problemet är bara att den är lite överdrivet ängslig och tror att jag ska dö av det mesta. Om jag ska prova något nytt, göra något modigt eller gå utanför min komfortzon så brukar jag behöva förhandla lite med hjärnan, det kan låta typ såhär:
”Okej, älskade hjärna, jag förstår att du har panik och tror att jag ska dö nu, men jag ska faktiskt bara skriva en text/ ringa ett samtal/ lyssna på min intuition/ be om det jag behöver. Kan vi komma överens om att jag testar? En gång eller under en vecka eller månad? Om det går dåligt kan vi alltid gå tillbaka till din kontroll, jag lovar. Men om det går bra så kanske även du kommer att gilla det. Har vi en deal?”
Kärlek och medkänsla
Det är viktigt att komma ihåg att hjärnan inte vill oss ont. Den söker bara trygghet och kärlek och tror att den ska nå dit genom skrämsel och kontroll. Men när vi kan ge den det den egentligen behöver så har den en tendens att lugna ner sig. ”Älskade hjärna, jag ser hur du kämpar, och jag är så tacksam för dig. Men jag är trygg här, och jag kan hålla dig. Tack för ditt jobb men du kan vila nu.”
Fysisk support
Hjärnan är trots allt en kroppsdel som behöver näring, vila och stimulans, precis som resten av kroppen. Om jag ätit dåligt, sovit sådär eller inte aktiverat den på rätt sätt på länge så kan jag räkna med att den kommer att vara lite extra stingslig. Det är okej, då kan jag vara medveten om det och ge den vad den behöver för att må bättre igen.
Det finns många fler verktyg för att förhålla oss till den där fantastiska tjänaren vi ofta kallar hjärnan eller tankeverksamheten. Men vad finns då bortom? För mig är det intuition, närvaro, upplevelser av livet som jag faktiskt är där för, med hela jag. Hjärnan har faktiskt svårt att förstå och ta in det mest fantastiska i livet, men du vet. Du är inte din hjärna, du har dina tankar. Missförstå mig rätt, jag älskar min hjärna, den är helt fantastisk. Den hjälper mig på så många sätt varje dag och jag skulle inte vilja uppleva livet utan den. Men när den får sin rätta roll i mitt liv så blir mitt liv så mycket större, friare och rikare. Kanske är det samma för dig?
Är du mer nyfiken på hur ett liv bortom hjärnan kan te sig så är onlinekursen ”Ett intuitivt liv i flow” nu öppen igen. Under sex veckor får du utforska mind, intuition, alignment, flow, känslor och hur allt hänger ihop. Du startar kursen när du vill och tar det helt i din egen takt.