Kraften i nuet

Jag började utöva mindfulness för ungefär fyra år sedan efter att ha varit på ett retreat med min fantastiska mindfulness- och yogalärare Sara Emilioni. Jag hade provat olika delar av det tidigare men det var efter den introduktion jag fick då som jag verkligen gjorde det till en del av min vardag. Jag tror att det fanns en mening med att jag hittade verktygen och filosofin kring mindfulness ungefär ett år innan min rock bottom 2012. Insikten om den kraft som finns i nuet har hjälpt mig så många gånger när mitt sinne börjar flyta iväg mot ångest, skam, oro eller andra stressfulla känslor. Jag använder andetaget för att ta mig tillbaka till nuet, till min kropp och jag inser att alla mina tankar och känslor inte nödvändigtvis är sanna. De är bara tankar och känslor från förr eller om framtiden och de gör att jag inte är medveten och närvarande i nuet.

Jag tror att ett av syftena med mitt liv är att leva det, fullt ut, och för mig innebär det att vara närvarande, här och nu, med alla mina sinnen, oavsett vad som händer just nu. Jag kommer ihåg att Sara gjorde en liknelse genom att hälla bakpulver i en skål med vatten och röra runt, hon sa att det är som våra tankar, när vi är helt upptagna är dem är allt bara grumligt. Men, om vi stillar oss, låter tankarna få lugna sig så kommer bakpulvret att sakna sjunka till botten och vattnet, liksom sinnet, blir alldeles klart igen. Genom att rikta min icke dömande medvetenhet mot ögonblicket hittar jag alltid frid, alltid lugn och ro och oavsett vad som händer mig kan jag ta mig igenom det, ett ögonblick i taget.

Idag använder jag ofta mina verktyg inom mindfulness på jobbet. Precis innan jag ska in på ett möte eller hålla en presentation jag är nervös inför, till exempel, så tar jag ett djupt andetag, noterar vad som pågår i min kropp och i mina tankar, accepterar vadhelst det är och andas igenom det. Genom att släppa taget om det som pågår kan jag alltid samla mig och få perspektiv.

Mitt mål i år är att samla så många magiska ögonblick som möjligt, de är överallt!

I started to practice mindfulness about four years ago after attending a retreat with my wondetful mindfulness and yoga teacher Sara Emilioni. I had tried different techniques before but it was after this introduction that I really put it into my daily practice. I think there was a good reason for me finding this tool and life philosophy just about a year before my rock bottom of 2012.

The realization of the power that lies in the present moment has helped me numerous times when my mind starts floating away towards anxiety, guilt, worry or any other stressful feeling. I use my breath to get back to the present moment, back to my body, realizing all my thoughts and feelings aren't necessarily true, they're just thoughts and feelings that are from the past or the future, holding me back from truly experiencing the present. (It is in fact a present, a gift, to be able to experience that.)

I think one of the purposes of my life is to live it, fully, and, to me, living fully is to be present, to be here, with all my senses, no matter what is going on. I remember Sara showing the parable of putting baking soda in a bowl of water, stirring it around, saying it's like the mind, when we're all up in it, it's all blurry. But, if we stay still, letting the mind calm down, the baking soda in the parable is going to sink to the bottom of the bowl and the water is gonna clear, just like the mind. By paying non judging attention to the present moment I always find peace, there it is always calm and quite, and whatever comes my way I can take it, one moment at a time.

Today I use my mindfulness tools a lot at work, for example just before a meeting or a presentation that I'm really stressed about I take a deep breath, feeling what is going on in my body and my mind, accepting whatever is, then breathing through it. Letting go of the tension towards whatever is going on always help me collect myself and get perspective.

My goal this year is to collect as many magical moments as possible, they're everywhere!

With all my love, Helena