Jag tror att problemfokuserade diskussioner verkligen kan bli ett beroende. När vi gör det, får vi ofta sympati och stöd vilket vi förstås vill ha mer av. Men för att vara ärlig så är det ju inte särskilt roligt att vara runt den typen av människor för länge. Och ibland behöver vi vara ärliga med oss själva, se oss i spegeln och fråga Vilken typ av person är jag? Brukar jag fokusera på mina problem eller mina glädjeämnen i livet när jag pratar med andra? Ibland är det förstås värdefullt och konstruktivt att prata om våra problem med andra för att få höra deras åsikt, för att höra oss själva prata om det högt eller för att helt enkelt bara få lite sympati, men jag tror samtidigt att vi behöver vara medvetna om när vi förstör vår egen miljö genom all problemfokusering. Konstruktiv problemlösning kan verkligen vara bra men pratar du om dina problem med människor vars åsikt du verkligen värderar eller sprider du bara en negativ energi?
Tänk om vi fokuserade våra samtal på våra glädjeämnen i livet? Det som verkligen flyter just nu, det vi verkligen är glada eller stolta över. Jag kan garantera att bara genom att göra de som kommer de ämnena att öka mångfalt bara för att de får din uppmärksamhet.
För mig handlar det här inte om att skryta eller förneka sitt egna mörker. Det handlar bara om val av perspektiv på livet. Valet är ditt.
I think talking about our problems can be a real addiction. Whenever we do, we usually get sympathy and support which can be highly addictive. But to be honest it's not very fun being around those kinds of people for too long. And sometimes we need to be honest and look in the mirror asking What kind of person am I? Do I tend to focus on my problems or my joys in conversation with others?
Of course it's sometimes fruitful to discuss your problems with others to get a second opinion, to hear your own opinions out loud or to just simply get some sympathy, but I think we need to be aware of when we do to not make our own environment toxic. Constructive problem solving can be great, but are you discussing it with people whose opinion you really value or are you just spreading the negative vibe?
What if we focused our conversations on the joys of our life? The things that are really going smoothly right now, the things we're really proud of or happy for. I guarantee you, just doing that will make them multiply, just by getting your attention.
This has nothing to do with bragging or denying your own darkness. It's just a matter of choice of perspective. This choice is yours.
With all my love,
Helena