När jag ser tillbaka på mitt liv och de upplevelser jag haft, de människor jag mött, de platser jag varit på och de lärsomar jag fått blir jag alldeles tagen av mönstret jag ser. Jag skulle kunna skylla på tillfälligheter, på slumpen, men jag vet att det är mycket större än så, jag har blivit vägledd. Den där kursen jag tog när jag hade fått sparken där jag träffade den där personen som rekommenderade den där utbildningen där jag träffade en av mina själsfränder som berättade om det där retreatet där jag träffade den där mindfulnessläraren som gav mig så mycket att jag kom tillbaka igen och lärde känna den där raw food kocken som inspirerade mig att våga testa och hitta tillbaka till passionen i maten och höll den där cleansen där jag träffade mina meditationsänglar och den där inspiratören som skrev den där bloggen om den där holistiska hälsocoachen som nu är min coach. Ni vet alla vilka ni är. Det fanns en plan för allt detta och alla andra fantastiska "sammanträffanden" i mitt liv långt innan jag själv kan se mönstret. Det finns också en underbar fortsättning som jag idag inte vet någonting om.

Jag har tillit. Jag litar på magkänslan. Jag ber om vägledning. I A course in Miracles finns en fin bön jag ofta läser när jag känner mig vilsen och inte vet vilket mitt nästa steg är; What would you have me do? Where would you have me go? What would you have me say, and to whom? Svaren kan se ut på lite olika sätt men de kommer alltid. Ibland förstår jag det först senare, men jag märker att ju mer jag litar på vägledningen desto tydligare blir den.

Litar du på att det finns en vägledning? Tror du att det finns en plan för dig?

Med all min kärlek,

Helena