brev

Att skriva brev

Jag har alltid varit en brevskrivare. Eftersom jag älskar skrivspråket så har det alltid varit ett naturligt sätt för mig att uttrycka mig. Jag har haft många brevvänner genom livet och oavsett om det har varit handskrivna brev, vykort, fax eller mail så har jag fått formulera mina tankar och känslor genom orden.  För några år sedan började jag använda brevskrivandet som ett eget bearbetningsverktyg, bara för mig. Jag har skrivit brev till personer jag varit besviken på men velat förlåta, utan att någonsin skicka iväg dem. Jag har skrivit brev till personer som inte längre finns kvar i den här mänskliga erfarenheten, men som jag inte kommunicerat klart med. Jag har skrivit brev till mitt framtida jag att läsa vid ett specifikt tillfälle eller vid en speciell händelse. Jag har skrivit brev och eldat upp. Jag har skrivit små vykort med "kom-ihåg" till mig själv och gömt i mitt hem för att sedan hitta veckor, månader eller år senare. Jag har skrivit brev till mina känslor, för att förstå, förlåta eller ära dem. 

Jag läste nyligen Elizabeth Gilberts fantastiska bok Big Magic - Creative living beyond fear, där hon har skrivit ett brev till rädslan som är så fantastiskt att jag vill dela det med er;

"Dearest Fear; Creativity and I are about to go on a road trip together. I understand you'll be joining us, because you always do. I acknowledge that you believe you have an important job to do in my life, and that you take your job seriously. Apparently your job is to induce complete panic whenever I'm about to do anything interesting - and, may I say, you are superb at your job. So by all means, keep doing your job if you feel you must. But I will also be doing my job on this road trip, which is to work hard and stay focused. And Creativity will be doing its job, which is to remain stimulating and inspiring. There's plenty of room in this vehicle for all of us, so make yourself at home, but understand this: Creativity and I are the only ones who will be making any decisions along the way. I recognize and respect that you are part of this family, and so I will never exclude you from any of our activities, but still - your suggestions will never be followed. You're allowed to have a seat and you're allowedto have a voice, but you are not allowed to have a vote. You're not allowed to touch the road maps; you're not allowed to suggest detours; you're not allowed to fiddle with the temperature. Dude, you're not even allowed to touch the radio. But above all else, my dear old familiar friend, you are absolutely forbidden to drive."

Skriv brev. Till dig själv, till andra, till dina känslor, till framtiden. Få ut det som behöver komma ut; lättnaden som kommer sen är underbar!    Med all min kärlek,

Helena