Get real about what's up or it will keep showing up

Jag tror jag hörde detta första gången ifrån Gabby Bernstein och jag tycker det är så klockrent. Vi kan försöka gömma oss för vår skugga hela våra liv, men det är inte förrän vi faktiskt vågar möta den som den kan släppa taget och vi kan gå vidare. När jag känner mig ur balans hjälper det mig att antingen skriva om vad som snurrar i mitt huvud eller ösa ur mig till en vän. När jag får ut det, kan se på det med lite distans så brukar mönstret bli tydligare och jag kan se vad det faktiskt handlar om. En irritation gentemot någon visar sig handla om min egna känsla av otillräcklighet just nu. Ensamheten signalerar till mig att jag behöver ta hand om mig bättre och be om hjälp. Frustrationen över kollegan handlar om min egna rädsla att förlora kontrollen. Det är känslan bakom reaktionen som har något att lära mig, det är där jag kan behöva göra en justering för att slippa bli påmind om och om igen. 

Det är alltid värt det. Att stanna upp, känna efter, reflektera, även om det känns läskigt, och plocka upp lärdomen så att jag kan gå vidare. För mig är alternativet, att gå med ett molande obehag som hindrar mig från att leva i min fulla potential, i dagar, veckor, månader eller år, faktiskt mycket mer skrämmande än att vara lite rå och ärlig här och nu. 

Med all min kärlek,

Helena