Jag vet inte om du sett någon av Eckhart Tolle's föreläsningar, men jag bara älskar hans porträttering av egot, hur det liksom låter lite som en råtta som sniffar eller något och hans sätt att röra ögonen som verkligen tyder på förvirring. Kolla in honom på Youtube om du får möjligheten. Ju bättre jag blir på att observera mina tankar och känslor, att identifiera dem och inse att de inte är jag, desto mer frid finner jag. Livet blir också mer intressant för jag kan tydligt se vilka framsteg jag tar och vilka återfall jag får. Det kan faktiskt vara ganska underhållande att bara observera vad som händer med mina tankar och känslor även om ämnet kanske inte är det. Jag börjar se mönster och jag lär känna mig själva, mina tankar och känslor, bättre och bättre.
Det här funkar förstås bättre eller sämre beroende på omständigheterna och jag är ju människa, så ofta kan jag också bara bli urless på att ens försöka förstå eller hålla en viss distans för att kunna observera. Och ibland så inser jag bara att jag inte är i ett skick där jag ska ta några beslut, hitta ett svar eller tänka positivt över huvud taget. Jag kallar dem Trocadero moments (ett utryckt jag stulit av underbara Mia Törnblom). När jag märker att mitt sinne blir alltför pessimistiskt eller dömande inser jag att jag är i ett Trocadero moment och då vet jag att jag behöver ta något att äta och vila innan jag kan komma tillbaka och försöka komma fram till någon form av lösning, oavsett om den är i mitt huvud eller tar sig uttryck i den fysiska världen.
Jag älskar att vara på den här resan som kallas livet, och jag accepterar mig själv även när jag inte gör det. Ju mer jag förstår, desto mer förstår jag att jag inte förstår, och desto mer intressant blir livet.
I don't know if you've ever seen any of Eckhart Tolle's lectures, but I just love his portay of the ego mind, how it sounds like a rat sniffing or something and his way of moving his eyes along with it showing confusion. Check him out on Youtube if you have the chance.
The better I become at observing my thoughts and feelings, identifying them and realizing that they are not me, the more peace I find. The more interesting life also becomes because I can easier witness the progress I'm making or the back falls I'm having. It can actually be quite amusing to witness what's happening in my mind even though the subject of the thought or the feeling might not be. I can see the patterns and I get to know myself, my thoughts and my feelings more and more.
Of course, this works better or worse depending on the circumstances and I'm a human being, so a lot of the time I might just get fed up with even trying to understand, identify or keep a distance. And sometimes I just realize that I'm not in a state to make any decisions, to find an answer or to think positively at all. I call them Trocadero moments (stolen with pride from the wonderful Swedish inspirational speaker Mia Törnblom). When I feel my head is spinning in a too pessimistic or judgemental way I just call a Trocadero moment and I know I need to get something to eat and some rest before I try to get anything productive done, either in my mind or in the physical world.
I love being on this journey, and I accept myself even when I don't. The more I understand, the more I understand that I don't understand and the more interesting it gets.
With all my love,
Helena