Uttrycket kommer ifrån Björn Natthiko Lindeblad och den underbara nya podden Björn & Navid - provprata. En annan beskrivning av det är att skriva i blyerts och inte i bläck, än, för vi är inte säkra. Jag tror vi behöver provprata mer. Vi bär alla på en massa olika tankar och känslor som ibland är motstridiga, ibland är otydliga, ibland känns läskiga. Vi har fördomar. Vi har rädslor. Att våga prata om dem med människor vi litar på tror jag är ett viktigt steg för att förstå dem bättre.
För några veckor sedan hade jag ett så fint samtal med en nära vän. Vi hade diametralt olika ståndpunkter i en fråga till att börja med men sedan provpratade vi, i flera timmar, och när vi avslutade samtalet var vi lite närmre varandra än vi var från början. Ingredienserna i samtalet var aktivt lyssnande, tillit, nyfikenhet, en vilja att förstå och en öppenhet att ändra åsikt.
Ibland går vi och bär på en massa tankar och funderingar som bara behöver få komma ut, i en trygg miljö, där vi bara kan provprata och känna hur det känns, höra hur det hörs och kanske bli kärleksfullt ifrågasatt. Jag tror att det är ett steg till mindre fördomar, mer sanning, din sanning och ett mer moget samtalsklimat.
Med all min kärlek,
Helena